måndag 15 juli 2013

punka med mera

Är det sommar och man har semester, då åker man till stranden va? Vi låtsades inte märka de mörka molnen eller de starka vindarna, vi packade väskorna och åkte till Varamon! Termometern visade ändå 21 grader så vi ville sola och bada! I vanliga fall är Varamon full av solbadande människor men just idag var det ganska lugnt. Eller väldigt lugnt, kan man säga. 

Blåst, vind, lite stormkänsla… 

Efter ett par timmars sandslottsbyggande i ihärdig blåst och fixandet av en punktering (punkan får en egen resumé längst ner i inlägget..) åkte vi istället till Vadstena och strosade runt. En av de små städer med vatten, kultur, butiker, loppis, fik och vackert. Om vartannat!


En blåsig men väldigt fin dag - just för att jag är ledig och får vara med de finaste kidsen jag vet!

Punkan då? 
Jodå, efter timmarna i Varamon körde vi vidare mot Motala utan konstigheter.
Herman skulle hjälpa Edith men nåt och ville bälta upp sig, när jag stannade bilen knackade en fryntlig kvinna på rutan och frågade om jag visste jag hade punka. Eeeeeeehh, neeeeeee. Vilket hjul?

På denna fråga svarar hon beskedligt att det är höger bak och det är helt tomt.

På den tiden hinner jag tänka att jag 1) kör hem ändå 2) övernattar i Motala och hoppas det ordnar sig 3) ringer bärgningsbil (lite drama måste man ju skaffa sig!). 4) helvetes jävla skit varför är inte Jonas med?

Det jag gör är att jag väljer mellan att ringa pappa, svärfar eller brorsan - jag är långt bort och vet jag kommer få klara detta själv men lite moraliskt stöd är ju alltid bra. Piggar upp. Jag ringer brorsan och berättar att jag har punka på bilen och är själv med barnen (hur lagar man punka? var köper man ett däck?). Han svarar ungefär så här;

laga det då?!
Dä finns en en spräj där bak iställä för räsärvhjul, dä fyller öpp däcket. 

Eeeeeh. Nog för att min bror kan allt om bilar men att han hade så höga tankar om mig, det trodde jag inte. Den fryntliga kvinnan kommer tillbaka, vill hjälpa till, berättar att det finns en OKQ8-mack nån kilometer bort så jag bestämmer mig för att rulla dit. Kör i 15 kilometer i timmen och lyssnar på Herman som vet att cyklar, de lagar man med en lapp och Edith som vill ha glass och tycker punka är läskigt.

Väl gramme möts vi av den bästa service man kan tänka sig. Två mekaniker som är lite lagom semestersugna och kanske lite uttråkade, det verkar lugnt på macken. På mindre än en minut är bilen uppe på domkraft och däcket av, de konstaterar att jag kört på en järndetalj på 6-7 centimeter som fullständigt pajat det nya däcket. Jaja. Just ett sånt däck vi har finns inte att tillgå i hela Motala innerstad utan en av dem har en polare som har däckfirma och han kanske….

Ytterligare ett telefonsamtal och an av dem skaffar fram ett nytt, begagnat däck, och sätter på det i ett nafs. Allt under tiden Herman vet att på cyklar, där kan man laga punka med lapp, och Edith kan tänka sig ytterligare en glass och nu verkar det hela inte så läskigt. Vi rullar iväg…

150 kronor för ett däck och lika mycket för arbetet och jag känner mig nöjd. Inte att däcket gick sönder men för att det var så nära till macken och att vi fick en så himla fin hjälp och att jag själv inte stressade upp mig utan bara fixade hjälp av mekaniker som vet hur man fixar en punka!

Slutet gott.. 

7 kommentarer:

  1. Vilka gulliga killar och tur det gick att fixa sp snabbt kram Diana

    SvaraRadera
  2. Så det kan bli! Bra att det löste sig så snabbt!
    Jag håller med Edith, glass är lösningen när det uppstår problem på vägen=))

    Kram Hannis

    SvaraRadera
  3. Vilken händelserik dag :) och så roligt du beskriver den! Känner absolut igen känslan... jag bävar för om det händer mig *ler* Men du hade ju en expert med dig, bil cykel, hur stor skillnad kan det vara? :D

    kram kram Malin

    SvaraRadera
  4. Härligt skrivet även om punka kanske inte är så roligt. tur det ordnade sig..och trots lite mindre bra väder fick ni en heldag med sanslottsbygge, kultur och en en liten annorlunda utflykt

    kram kajsa

    SvaraRadera
  5. Bara så underbart berättat att jag tyvärr inte kan annat än le åt ert "elände" Men det löste ju sig faktiskt bra.
    Och man kan ju inte annat än älska barn för deras underbara klokhet ;)

    Hoppas ni får en "mindre" händelserik tisdag, men ack så härlig, kram Malin

    SvaraRadera
  6. Vilket litet äventyr.. Bra jobbat å härligt med hjälpsamma männinskor.
    Astrid skulle vara på precis samma sätt å tycka att det var lite läskigt;)
    Ha fina dagen, kram

    SvaraRadera
  7. Så skönt när det löser sig smidigt! Jag råkade ju också ut för punka för nån vecka sen. Det är ju så pinsamt att man inte kan fixa själv. Extra jobbigt med små barn i bilen.

    Kram Lena

    SvaraRadera